Sunda Sara

Inlägg publicerade under kategorin bebis

Av Sara - 22 juli 2015 17:35
Det här inlägget är lösenordsskyddat.
Lösenord:  
Av Sara - 14 maj 2015 10:18

legat vaken två mornar nu, vridit och vänt mellan typ 4-6. Familjen sover. När bebisen vaknar vid 7 är jag dödstrött. Känner mig stressad och pressad. Inbokade lekträffar, ett stundande Ettårskalas och plastbantning. Sambon vill bygga och jag känner stress över att ta hand om sonen. Hemmet är rörigt. Plast och damm överallt. Jag har inte kontroll över någonting och jag orkar inte heller komma ikapp idag. Denna ständiga kamp mot husets förfall. Den ständiga diskningen och röja upp i köket efter bebisens kladdande. Och tankar som maler om huruvida mensen kommer komma eller inte.

Av Sara - 4 maj 2015 05:16

oro och lätt ångest. Nu var det längesen. Familjen sover, jag ligger tätt intill med snurrande tankar.

Bebisen och jag var på dop i helgen, väldigt stor sak för någon som varit utbränd. Det var mycket folk, mycket kallprat med okända människor och mycket sorl. Mitt i det ta hand om min son. Fast det var nog tack vare honom det gick bra. Något att fokusera på som var viktigare än andras intryck av mig. Dessutom en så naturlig konversationsöppnare.

I vilket fall var jag helt slut efteråt. Sådär trött i hjärnan och full av intryck. Sådär som jag förr blev bara av ett telefonsamtal, ett kuratorbesök eller en tur till ICA. Så trött att jag inte kan ta in mer information och sömn är det enda möjliga.

Men det är okej. Det var en utmaning med tanke på min utbrändhet och dessutom en naturlig reaktion. De flesta blir nog trötta efter en sån här sak?

I vilket fall. Det som nu ger mig ångest är min älskade bebis ettårsdag. Vi har bjudit in släkten, försökt begränsa men det blir ändå många. Både svärmor och mamma är ivriga att hjälpa till, vilket konstigt nog stressar mig än mer. Jag är rädd att nivån inte blir så enkel som jag tänkt mig. Att förväntningarna runt omkring är högre än jag orkar leva upp till. Mest är jag rädd för att hjärnan kommer bli full och att jag behöver gå och lägga mig. Att kroppen stänger av, slår av strömbrytaren och helt vägrar ställa upp på stressen.

Min älskade unge. Jag vill att du ska ha en fin dag. Jag vill vara närvarande både fysiskt och i tanken. Jag vill att det blir lagom. Allting. Från förberedelser till städning.

Jag vet också att vi är två. Men jag har så svårt att släppa in sambon. Vill göra allting själv så det blir perfekt. Som om mitt sätt är det bästa. Det sitter så djupt rotat det här med firande. Under hela barndomen har vi jagat perfektion vid dessa tillfällen.

Av Sara - 1 maj 2015 22:20

vi har haft barnvakt. Igårkväll, inatt och idag. Igår var vi ute och åt trerätters, kändes ovant att bara vara vi två igen. Sen fick vi sova ut, medan mormor och morfar gick upp med skrutten. De åkte på äventyr och vi fick vara ensamma hemma. Mysa, hålla om, laga lunch, prata och bara vara. Utan stress, avbrott eller ansvar. Bara vi. Plötsligt glimtade vårt förhållande fram. Vi. Oss. Allt det där ljuvliga som fått ta ett steg tillbaka sedan bebisen kom. Tänk att det fanns kvar där under. Att min snygga och roliga man fanns kvar, bortom den trygga papparollen. Jag såg den man jag rest till Thailand med, dansat tryckare berusad med på utestället och ätit middag med på restaurang. Mannen med de bra värderingarna, charmen och öppenheten. Världens finaste människa. Jag älskar dig.

Jag har också blivit än mer medveten om hur mycket jag älskar vår son. Hur lycklig jag är över att vi har barn. Medveten också om att bebistiden lider mot sitt slut. Snart är han ett år. Plutten. Älsklingen. En liten pojke. Det har varit ett intensivt år. En berg och dalbana känslomässigt. Jag har njutit, varit närvarande och älskat. Jag har varit deprimerad, sjuk, avtrubbad och slutkörd. Jag är både glad att första året är gjort och längtar tillbaka. Det var ljuvligt, underbart, jobbigt, fantastiskt och omvälvande. Intensivt och omvälvande beskriver nog första året bra.

Av Sara - 29 april 2015 06:22

bebisen har sovit hela natten! Nåja, han får fått någon buff av pappan. Men alltså, han har inte ätit. För inte så längesen åt han två flaskor per natt. Vet inte om det beror på någon naturlig fas eller något vi gjort. Sista två dagarna har han fått kvällsgröten senare och burkarna har ratats till förmån för hemlagad mat. Igår slevade han in hela makaroner med köttfärssås. Älskade barn som inte öppnat munnen för annat än 6 månaders puré så länge, trots att han snart är ett år.

Av Sara - 28 april 2015 20:25

Det har varit tufft idag. Trött mamma och pigg bebis. Jag har tagit mig genom dagen med hjälp av kaffe och choklad. Nu är pappan hemma och har tagit över, men jag klarar inte vila. Kommer inte ner i varv. Räknar ut att jag druckit fem koppar kaffe och ätit ett helt paket kakor. Hög på koffein och socker. Hoppas innerligt jag inte förstört nattsömnen. Skulle liksom behöva komma ner i varv för kvällen och natten och sen kicka igång igen imorrn fm när sambon åker till jobbet igen. Balansgången är svajig just nu...

Av Sara - 28 april 2015 09:23

gick upp med bebisen halv 7. Sen dess har det gått i ett. Känner mig jättestressad över att jag inte kommer någonstans. Plockar och plockar. Diskar och röjer. Det är ett evighetsarbete där jag hela tiden jagar, hela tiden ligger efter. Pappan kommer upp efter sovmorgon och äter sonika frukost i lugn och ro mitt i röran. Jag kokar inombords. Det ligger farliga kablar, viktiga papper och dyrbar dator på golvet. Inte särskilt barnvänligt. Disken överbelamrar kökets alla ytor tillsammans med räkningar och leksaker. Vårt hem är ett bombnedslag. Jag är trött. Pappan nynnar i lugnande ro. Snart går han till jobbet och jag ska själv röja upp samtidigt som jag matar/byter/leker/söver bebis. Packar och kommer iväg med bebis. Har vi rena bebismuggar? Behöver vi handla katrinplommon? Tankarna snurrar. Ute skiner solen och jag borde ta en promenad. Morgonen är ju min egentid. Sambon har gått bero tid för att jag ska få utrymme utan bebis. Känns inte som tiden används till det. Kanske är idag ett undantag? Kanske är det bara mycket just nu?

Av Sara - 27 april 2015 12:47

Sonen sover i vagnen och jag dricker kaffe i solen. Tänk att våren är här! Tänk att jag ska vara mammaledig hela sommaren. Ljuvligt. Jag ska ladda batterierna, fylla på D-vitamin och njuta av min lilla skatt.

Livet leker just nu. Jag älskar våren, naturen och livet.

Presentation

Livet kan aldrig bli som förut efter en utmattningsdepression, men visst borde det kunna bli bra ändå? Här kommer jag skriva om min väg mot balans och ett meningsfullt liv! Fröken duktig får stiga åt sidan och ge plats åt mig själv.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards