Sunda Sara

Inlägg publicerade under kategorin utmattningsdepression

Av Sara - 8 juli 2015 01:40

Oj oj, hur ska det gå när han börjar dagis? Sagt medan jag traglar i sonen mat. När pappa blir hemma i höst blir det nog mera ordning! Sagt när jag lekt i honom en tugga till.

Läste någonstans att perfektionism är ett droppande på barn. Dropp dripp hela min uppväxt. Den ständiga kritiken. Nu även kritik av min mammaroll.

Vet man inte vem som bestämmer när barnet är ett år ska man inte tro att man bestämmer när de är femton. Hon tycker förstås att jag daltar för mycket. Kanske gör jag det? Hatar att hon kommer åt mig med sina kommentarer. Gör mig osäker i föräldrarollen. Jag vill inte vara som hon. Jag vill ge min son en annan uppväxt. Mer kärleksfull, utan kritik. Jag vill inte att han blint ska lyda. Se hur det gick för mig.

ANNONS
Av Sara - 7 juli 2015 20:22

det finns ett exakt ögonblick när jag går från den jag är tillbaka till den jag var. När pratet på tåget övergår till min hemdialekt och jag i ett slag blir osäker igen. Från världsvan, självsäker och nöjd med mig själv för den jag är. Till osäker, nervös och bakåt. Det är delade känslor av hemma och ångest. Att inte räcka till, inte duga som jag är, inte passa in och att vara fel. Mallen är så snäv här hemma, det finns inget utrymme för att andas. Det är ändå lustigt hur jag som vuxen och mamma klämmer mig ner i den där osäkra tonårsrollen. Idag träffade jag en barndomsvän och insåg att vi inte har någonting gemensamt längre. Jag insåg att det bara förstärker känslorna av osäkerhet. Jag klippte egentligen banden med hemorten när jag flyttade för tio år sedan och blev den jag är och vill vara. Snacka om rätt beslut!

ANNONS
Av Sara - 21 juni 2015 09:25

Så kom förkylningen. Inte konstigt egentligen. Jag behöver vila, har behövt det ett tag men flyttat det på framtiden. Alltså jag har faktiskt tagit det lugnt mellan varven, men inte tagit en såndär heldagsvila som jag behöver. Jag som varit utbränd, jag som klarar så mycket nu, jag som tycker det är så roligt att leva. Jag behöver en heldag ibland för att fylla på depåerna. Det är häftigt hur frisk jag blivit. Hur längesen det är som jag hade en heldag för mig själv. I vilket fall är det dags nu. Både jag och kroppen är överens. Hoppas jag orkar med en promenad senare.

Av Sara - 20 juni 2015 15:56

igår hade vi midsommarfirande hemma hos oss. Det är stort. Så länge har jag varit sjuk och inte orkat. Nu hade vi 7 vänner inklusive barn här och roddade ihop middag med såväl välkomstdrinken som Efterätt. Coolt.

En annan häftig sak är att jag såg mig själv i spegeln. Alltså kände igen spegelbilden. Hallå den där tjejen känner jag igen! Den där glada, söta och friska människan som tidvis varit spårlöst borta. Det var så härligt att få duscha, göra mig fin och ta på festkläder. Som att påminnas om en svunnen tid, långt före sjukdom och mammatrötthet. Att se mig själv igen. Välkommen tillbaka fina Sara, jag har saknat dig!

Av Sara - 20 juni 2015 15:52

På måndag ska jag skriva anställningspapper. Det känns bra. Känns kul. Känns rätt. Sitter och läser om företagets förmåner, deras välvilliga inställning till föräldrar och balans i livet. Hoppas så att de applicerar det i verkligheten och att det inte är tomma ord.

Börjar bli lite nervös över att jobba igen. Kommer jag klara det? Är jag frisk nog? Kommer jag komma in i gemenskapen och finna nya vänner? Kommer jag klara arbetsuppgifterna och kommer de vara givande? Hur kommer det kännas att vara ifrån bebisen? Kommer det bli tufft att prestera och bli mätt igen? Orkar jag sitta i kontorslandskap? Klarar jag ge rådgivning i telefon? Klarar jag hålla utbildning för de som redan jobbar där? Kan jag leva upp till mitt cv och det jag sa på intervjun?

Vet ni. Jag tror det kommer gå bra. Jag tror jag är tillräckligt frisk och att det här jobbet kommer göra mig ännu friskare. Att jag kommer återanpassas till samhället. Bli mig själv igen. En bättre Sara med bra prioriteringar. Hälsa och familj före prestationer, men jag kommer ändå kunna prestera. Lagom. Det kommer bli tufft i början och jag kommer gå på nitar, men det kommer gå. Det kommer funka.

Av Sara - 11 juni 2015 20:11

Galet. Otroligt. Underbart. Det var min tur nu. Nytt jobb med nya kollegor, ny miljö och nya arbetsuppgifter. Lättare uppgifter, högre lön, vänlig inställning till föräldraskap och start när det passar mig. Äntligen får jag säga upp mig från nuvarande jobbet. Vilken dröm! Har svårt att förstå att det är sant. Lycka!

Av Sara - 10 juni 2015 15:48

vilken dag som helst nu får jag svar på jobbet. Det står mellan mig och en till. Det har varit en utdragen process där jag presenterat mig själv skriftligen, muntligen, genom tester, referenser och nu även registerutdrag. De skulle återkomma denna vecka. Nu är det onsdag eftermiddag. Förstår inte hur jag kan fungera i vardagen, eller så är det vardagen som räddar mig. Så fort jag inte är upptagen vandrar tankarna. Snälla låt mig få jobbet. Det kommer betyda så mycket i mitt tillfrisknande!

Av Sara - 7 juni 2015 14:04

trött, less och slut. För mycket intryck och socialt. För mycket representation av mig själv. För många gamla värderingar och åsikter. För lite ork för att värja mig. Vill vara ifred, själv, i vila. Strunta i allt och alla och få återhämta mig. Bara vara kravlöst. Hemma hos mina föräldrar blir det ofta såhär. Det gör mig ledsen. Hemmet är inte trygghet och avlastning, utan passa in och göra rätt. Perfektionkraven och kritiken. Det sitter i ryggmärgen, svår att ruska av sig även om mamma flera gånger sagt att hon ändrat sig. Det är som om jag inte tror på de nya orden. De gamla har sagts så många gånger fler. Jag mår inte bra i min hembygd och har kanske aldrig gjort. Jag älskar min nya stad och är så glad att jag hittade mitt hem där. Huset, sambon, sonen och vårt liv. Skogen, nya lugna vänner och lagom av allt. Förlåtande, här och nu, kravlösheten och möjligheten att bestämma själv. Leva ett liv jag vill och som tillåter balans. Få må bra. Kanske borde jag sluta åka hem. Såsom jag omedvetet gjorde när jag började plugga. Jag var aldrig hemma och först nu förstår jag varför. Vad ska jag hem och göra? Bättre familjen kommer till mig och hälsar på. Min Borg, mina regler.

Presentation

Livet kan aldrig bli som förut efter en utmattningsdepression, men visst borde det kunna bli bra ändå? Här kommer jag skriva om min väg mot balans och ett meningsfullt liv! Fröken duktig får stiga åt sidan och ge plats åt mig själv.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Sunda Sara med Blogkeen
Följ Sunda Sara med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se