Sunda Sara

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Sara - 11 juni 2015 20:11

Galet. Otroligt. Underbart. Det var min tur nu. Nytt jobb med nya kollegor, ny miljö och nya arbetsuppgifter. Lättare uppgifter, högre lön, vänlig inställning till föräldraskap och start när det passar mig. Äntligen får jag säga upp mig från nuvarande jobbet. Vilken dröm! Har svårt att förstå att det är sant. Lycka!

ANNONS
Av Sara - 10 juni 2015 15:48

vilken dag som helst nu får jag svar på jobbet. Det står mellan mig och en till. Det har varit en utdragen process där jag presenterat mig själv skriftligen, muntligen, genom tester, referenser och nu även registerutdrag. De skulle återkomma denna vecka. Nu är det onsdag eftermiddag. Förstår inte hur jag kan fungera i vardagen, eller så är det vardagen som räddar mig. Så fort jag inte är upptagen vandrar tankarna. Snälla låt mig få jobbet. Det kommer betyda så mycket i mitt tillfrisknande!

ANNONS
Av Sara - 7 juni 2015 14:04

trött, less och slut. För mycket intryck och socialt. För mycket representation av mig själv. För många gamla värderingar och åsikter. För lite ork för att värja mig. Vill vara ifred, själv, i vila. Strunta i allt och alla och få återhämta mig. Bara vara kravlöst. Hemma hos mina föräldrar blir det ofta såhär. Det gör mig ledsen. Hemmet är inte trygghet och avlastning, utan passa in och göra rätt. Perfektionkraven och kritiken. Det sitter i ryggmärgen, svår att ruska av sig även om mamma flera gånger sagt att hon ändrat sig. Det är som om jag inte tror på de nya orden. De gamla har sagts så många gånger fler. Jag mår inte bra i min hembygd och har kanske aldrig gjort. Jag älskar min nya stad och är så glad att jag hittade mitt hem där. Huset, sambon, sonen och vårt liv. Skogen, nya lugna vänner och lagom av allt. Förlåtande, här och nu, kravlösheten och möjligheten att bestämma själv. Leva ett liv jag vill och som tillåter balans. Få må bra. Kanske borde jag sluta åka hem. Såsom jag omedvetet gjorde när jag började plugga. Jag var aldrig hemma och först nu förstår jag varför. Vad ska jag hem och göra? Bättre familjen kommer till mig och hälsar på. Min Borg, mina regler.

Av Sara - 3 juni 2015 13:43

Det har kommit ut fler jobb som jag är behörig att söka, men inte alls vill ha. Statliga, kommunala tråkiga jobb. Blä. Jag vill över till privata sidan nu, få jobba med rådgivning och service. Använda mina personliga tillgångar i social kompetens, servicekänsla, flexibilitet, lättsamhet, positivitet och smarthet. Har bestämt mig för att ha is i magen, det kommer fler jobb. Kanske har jag redan ett på gång, kanske kommer det ut fler på arbetsförmedlingen eller kanske kan jag via kontakter hitta något. Eller vanlig hederlig spontanansökan. Kanske ska jag plugga något? Ekonomi?

Pratade med min löneavdelning idag. Jag har två månaders uppsägningstid. Jag kan under inga omständigheter gå tillbaka till mitt gamla jobb, funderar på att säga upp mig oavsett om jag fått ett nytt jobb eller inte den första juli. I så fall löper uppsägningstiden under sista fötäldraledighetsmånaderna och jag behöver aldrig mer sätta min fot på den ångestarbetsplatsen. Klippa bandet och fokusera framåt. Lägga min energi på att komma vidare istället. Det måste gå. Det måste finnas ett jobb för mig någonstans.

Av Sara - 29 maj 2015 09:54

på första testet blev jag stressad, prestationsångestad och panikartad. Mitt första möte med jobb efter utbrändhet och föräldraledighet. På andra testet var jag lugn, noggrann och höll distansen. Jag är stolt över mig själv! Inte konstigt med ett återfall, men redan på andra hade jag hittat strategi och nytt förhållningssätt. Heja mig! Får jag inte det här jobbet så är det inte hela världen. Faktiskt. Det finns fler jobb!

Av Sara - 28 maj 2015 19:27

jag är ledsen, uppgiven, skäms och bävar inför att den potentiella arbetsgivaren ska ringa upp. Ett av testerna låg jag över medel på, det andra nästan under. Fan. Känner mig som en bluff. Sitta där på intervjun och påstå mig kunna saker, för att sedan misslyckas på testet. Min hjärna låste sig, stressen kom åt mig och jag kunde inte tänka klart. Egentligen ska jag vara tacksam att jag fick något rätt överhuvudtaget. Lärdom till nästa gång: skit i tiden! Gör noggrant och rätt, hellre fåtal korrekta än massa fel. Men jävla skit. Ville ha det här jobbet. Så himla mycket. Det var lösningen på så mycket. HR tjejen lät tröstande och förstående, men ändå utdömande. Typ som att nu blir det inget jobb för mig. Undrar om hon själv gjort testet?

Av Sara - 27 maj 2015 10:53

Jag har gått vidare i anställningsprocessen! Nu är det jag och två till kvar, som ska göra tester. Tester som kollar de kognitiva förmågorna, alltså det som slås ut vid utbrändhet. Jag vet att jag är smart, men jag vet inte om hjärnan låter mig nå kunskapen. Speciellt inte under tidspress. Det är under tidspress som utbrändheten fortfarande spökar ibland och låser hjärnan. Men jag klarar mycket nu och blir hela tiden mer stresstålig.

Jag har lovat mig själv att ställa allt till rätta. Det viktigaste löftet jag någonsin gett. I det ingår att byta arbetsplats. Det här är ett bra alternativ som känns rätt i magen. Jag är skyldig mig själv att anta utmaningen och göra testerna. Också skyldig mig själv att optimera runt dem, dvs få utrymme att repetera och sen få göra testet ifred. I tyst hus.

Men med det sagt! Det som är viktygt i livet finns kvar ändå. Kärlek, familj, vänner och natur. Jag är värdefull och viktig precis som jag är. Mitt värde hänger inte på det här testet eller det här jobbet. Och det kommer fler chanser. Alltid blir det en erfarenhet rikare och möjlighet till bättre testresultat en annan gång.

Av Sara - 24 maj 2015 23:10

Imorrn är semestern slut och sambon börjar jobba igen. Han har dessutom lagt in önskemål om fotboll med grabbarna, träning och att gå på svensexa. Och såklart bygga klart uteplatsen. Känner stressen och pressen krypa inpå mig. Hur mycket orkar jag? Vad är rimligt att göra som småbarnspappa? Otillräckligheten över att behöva neka honom fritid och egentid i den utsträckning han verkar vilja ha. Irritationen och surheten över att han är så krävande, att han inte kan ta det lite lugnt nu i småbarnslivet och frågan om varför han inte vill göra saker med mig hellre än med vännerna. Det är kväll, jag är trött och därmed negativ. Sova är vad jag borde göra. Eller kanske sätta hårt mot hårt. Jag vill också träna. Jag vill också träffa vänner. Jag vill också fixa projekt i huset. Oj så roligt det låter! Och, kanske borde jag också vilja gå på date med sambon, så vi inte tappar bort varandra i all egentid och bebistid.

Presentation

Livet kan aldrig bli som förut efter en utmattningsdepression, men visst borde det kunna bli bra ändå? Här kommer jag skriva om min väg mot balans och ett meningsfullt liv! Fröken duktig får stiga åt sidan och ge plats åt mig själv.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2015
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Sunda Sara med Blogkeen
Följ Sunda Sara med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se