Det är svårt att vara mamma halvtid. Lämna över ansvaret på morgonen och ta över vid 14tiden, utan att riktigt ha koll på rutiner och dagsform hos bebisen. Jag känner mig som en inhoppare. Nuförtiden är det sambon som ger mig tips och som ibland tar över. Jag hatar att inte vara den som står bebisen närmast. Det är dessutom så mycket lättare för mig att ha morgonen. Köra rutiner och samma varje dag. Det svåra börjar egentligen vid 14. När morgontvätt, dagens promenad och lunch är avklarad. Fan. Jag önskar sambon kunde jobba morgon/fm istället för em. Men antar att vi får vara tacksamma att han överhuvudtaget kan jobba halvtid med så kort varsel. Men suger gör det. Det är så svårt att veta om bebisen behöver sova, aktiveras, ta det lugnt i famnen eller äta igen. När jag hade honom från morgonen så hade jag en helt annan känsla för det. Det föll sig naturligt. Det gör det inte nu.

Positivt är ändå att jag får sova ifred på nätterna. Sista två nätterna har jag sovit riktigt bra. Somnat om när jag vaknat/blivit väckt. Så jäkla skönt! Är en helt annan människa när jag får sova. Sova, äta frukost ihop hela familjen och sen få ta en ensam promenad. Guld värt! I bästa fall är vi ute olika tider på morgonpromenad, vilket ger mig egentid i huset också på förmiddagen. Det läker mig. Bygger upp min energi och livskraft igen. Dessutom blir bandet mellan pappa och son starkt. Vinst för alla. Men ja, jag är inte lika självklar i min mammaroll. Det är jobbigt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

jag ska börja ett nytt jobb och det jag lägger min energi på är kläder. Efter sjukdom och föräldraledighet har jag varit ifrån arbetsmarknaden i typ 3 år. Jag har gått i mjukisbyxor osminkad, träffat familj och andra mammor. Inte varit speciellt ofta...

Så åkte sambon och sonen iväg till farmor och farfar. Och jag blev ensam kvar. Behöver egentiden så väl, men saknar dem redan. Inatt hade jag stressdrömmar igen. Har haft det flera nätter rad nu. Legat vaken timmar. Jag behöver vila. Stressa ner. Reh...

min själ längtar efter yoga. Lugnet, stämningen, harmonin, medvetenheten, här och nu känslan och det kravlösa. Att bara få vara. Att få räcka till. Att få utrymme för mig själv. Att investera i min själ. Jag gick på gravidyoga och älskade det, de...

Så har vi haft en vecka ihop hemma. Semester. Vi har varit iväg på två resor och däremellan varit i huset. Huset börjar bli väldigt rörigt nu. Sängarna obäddade, smutsiga strumpor på golvet, toaletter som behöver städas, smulor i köket både på bord o...

Oj oj, hur ska det gå när han börjar dagis? Sagt medan jag traglar i sonen mat. När pappa blir hemma i höst blir det nog mera ordning! Sagt när jag lekt i honom en tugga till. Läste någonstans att perfektionism är ett droppande på barn. Dropp drip...